Tolle och annat

God is within you and all around you

Play the game of life

If you make something good, two will be happy

To meet everyone and everything through stillness instead of mental noise is the greatest gift you can give the universe.

Eckhart Tolle

Make the present moment your friend not your enemy.

Eckhart Tolle

Trying to find yourself through things doesn´t work.

Eckhart Tolle

When you don´t cover up the world with words and labels, a sense of the miraculous returnes to your life.

Eckhart Tolle

When you lose touch with the inner stillness, you lose touch with yourself.

Eckhart Tolle

I have little use for the past and rarely think about it.

Eckhart Tolle

The ego lives through comparison. How you are seen by others turns into how you see yourself.

Eckhart Tolle

Attachments to things drops away by itself when you no longer seek to find yourself in them.

Eckhart Tolle

Nothing exists outside this present moment.

Eckhart Tolle

Stunder då man upplever fantastiska, hisnande saker, som fyrverkerier, månsken som gnistrar I midvinternatten, stjärnfall, färgsprakande solnedgångar. Hur man än beskriver dessa i efterhand, och visar foton, så gör det aldrig rättvisa för hur det var när det hände.

Fantasin är limmet mellan all kunskap.

Helgonen, de gör ett paradis av vilket helvete som helst. Var de än går, där växer gräset.

Världen är en bro. Man ska gå över den, inte bygga på den. Världen består endast ett ögonblick och det kommande är okänt.
Skrivet på 1600-talet på Akbars port i Agra Indien.

Framgång är att misslyckas från gång till annan med entusiasm.

Churchill

Ännu mera hemligheter

Från "The Secret":

Start by using this sentence for all of your wants: “I am so happy and grateful now that…

You don’t need to know HOW the universe will arrange itself.

Most people offer the majority of their thoughts in response to what they are observing (bills in the mail, being late, having bad luck).

What can you do right now to turn your life around?? Gratitude

What are the things you are grateful for?? Feel the gratitude. Focus on what you have right now that you are grateful for.

När du läser detta Kan du bli upplyst

Riktigt, det bästa jag läst hittils. Det är nära när man läser sådant här. Detta är en översättning från en bok av Ken Wilber. Han brer på rätt kraftigt. Slutet från boken alltså:

Ande kan aldrig förnekas, inte mer än vad du kan förneka medvetandet som läser den här sidan(texten), vetande, också, att anden och medvetandet av den här sidan är en och det samma, och säkerligen inte- två, så att du förstår – med de vise från öst och väst, Lao tzu till Asanga till shankara till Paul till Augustinus till Parmenides till Plotinos till Descartes til Schelling till Teresa till Lady Tsogyal – den ultimata hemligheten av den andliga världen, helt enkelt, den fullt upplysta och den ständigt närvarande medvetandet är inte svårt att uppnå utan omöjlig att undvika.
Varför sökte du överallt, när den som ser är Gud? Varför sökte du konstant någonting, när sökaren var Gud? När exakt hade du tänkt dig att finna anden, när finnaren alltid är anden. Hur egentligen hade du tänkt tvinga Gud att visa sitt ansikte, när Guds ansikte är dit ursprungliga ansikte – vittnet till den här läsningen, sidan – redan här och nu? Varför förbrukade du så mycket ansträngning, när du förevigt närvarande medvetandet spontant och ansträngningslöst framträder just nu, som är medvetandet om den här texten, och arean runt den, din kropp och rummet du är i – lägg märke till allt detta, och lägg märke till att allt detta ansträngningslöst framträder i ditt nuvarande medvetande, allt detta framträder ansträngningslöst i din tidlösa vakenhet, just här och nu – och hur mycket måste du anstränga dig för att denna medvetna närvaro ska hända?

Var hade du tänkt dig att du skulle se Gud, när Gud är den som redan ser genom dig? Hur mycket kunskap hade du tänkt dig samla på dig in i dit huvud med målet att upptäcka Gud, när Gud är den allvetande närvaron? Hur mycket böcker måste du läsa innan du kan upptäcka anden, när redan den som läser detta stycke redan är ande? När själva läsaren av detta stycke redan är Gud fullt uppenbarad. Känn och upplev läsaren av den här sidan, det här stycket, upplev känslan av att vara, upplev kännaren i dig här och nu, och du upplever, känner den fullt uppenbarade Guden i sitt fulla ljus, , en smak av den gudomliga så-heten av Kosmos, ingen två-het av självet och självet som lämnar dig överrumplande upplyst och full realiserad i detta nuvarande och i alla ögonblick.

Lyssna på alla ljuden runtomkring dig, vem är inte upplyst? Välkomna allt. Svälj kosmos i ett helt stycke. Du ”vet” att alla har rätt. Så sluta ljuga om det, och således förflytta dig från själv till själv. I Kosmos finns det utrymme för alla. Öppna dig och låt allt flöda in. Sträck ut dit sinne tills den bryter igenom och kartorna blir överflödiga. Genom att ge upp sökandet och vila i sökaren, då behöver du inga fler kartor. Territoriet självt är tillräckligt, säkerligen, i ljuset av det tidlösa nuet förblindar egot med dit själv, överskrider alla svårigheter i det andliga sökandet genom att självt ge upp sökandet, buga dig inför erkännandet av att det stora spelet är över, därför att du var ”det” och har nu funnit det.

Om något har hänt då du läst detta ska du tacka Ken Wilber.

Riktningsvisare

Riktningsvisare för en visare tillvaro för en själv och den värld man är i. Dessa verktyg återkommer jag till med jämna mellanrum. Varje gång jag läser dessa upptäcker jag att det finns en större och större djup i citaten. Jag växer med det jag läser. Texten förvandlar mig.

Jag överlämnar mig till universum.

I mitt liv är arbete och lek samma sak.

Du är alltid omhändertagen.

När jag ger tar jag också emot.

Mitt inre universum fyller mina behov.

Jag ser mina relationer som mina lärare.

Jag har ansvar för mitt liv och jag tillåter andra att ta ansvar för sina liv.

När jag lär mig att vara mig själv, inspirerar jag andra att vara sig själva.

Idag följer jag min egen väg.

Det finns mer än nog för alla.

När jag växer, växer också andra.

Mitt bidrag till världen är att vara mig själv.

Det är livsviktigt att hävda sig själv.

Jag styr själv min resa.

Jag är redo för livets överraskningar.

Överflöd är vårt naturliga tillstånd.

Jag öppnar mig nu inför livets verkliga överflöd.

När jag känner min sorg öppnar jag mig för mer glädje.

Jag läker mina känslor när jag tillåter mig att känna dem.

Tomheten fylls ut inifrån.

Jag fylls av min egen inre källa.

Det är så tryggt för mig att släppa kontrollen och känna mig hänryckt.

Jag är min egen bästa vän.

Att integrera ande och form.

Jag har tillit till min egen utvecklingsprocess.

Ge dig själv den omvårdnad du behöver.

Jag accepterar och upplever allt jag känner.

Det är tryggt för mig att vara sårbar.

Jag är förälskad i livet.

När vi förändras, förändras vår värld.

Min energi helar och transformerar andra.

Världen är min spegelbild.

Vi är alla medskapare.

Jag lovprisar uppvaknandet av min andlighet.

Kognitiv coaching

Att få kontroll över sig själv och sina tankar och känslor i olika situationer.

Att med tankens kraft skaffa sig nya kunskaper.

Tankar bygger ofta på tradition, kultur och historia.

Man ärver hur man ska tänka och hur man inte ska göra.

Minska din sårbarhet mot tillexempel andra människors inflytande.

Ge akt vad du säger till dig själv.

Vilka förväntningar har du på dig själv och framtiden?.

Bli din egen skruvdragare. Kontrollera hur dina skruvar sitter, det vill säga din inställning och din förväntan, dagligen.

Försök strunta i det som varit och börja på ny kula i dag.

Peppe dig själv. Du blir vad du tänker, det finns ingen känsla i kroppen som inte hänger ihop med en tanke.

Bestäm själv. Låt inte andra sätta punkt eller kommatecken för dina prestationer.

Res dig alltid upp. Det är bara att bryta ihop och komma igen. Var som en docka med tyngd i botten.

Buddha och annat

Den gyllene medelvägen.

Att lära sig är att förändras.

Livet finns mellan alla extremer.

Om strängen spänns för hårt går den av, om den spänns för löst sjunger den inte.

Ingången finns just där du befinner dig.
Zen

Medvandrare,
Det finns ingen upptrampad stig.
Stigar skapas medan vi går.
Antonio Machado

Tomhänt han kommer. Tomhänt han går.
Kido

Vi erbjuds hela tiden tillfälle att vara den vi i grund och botten är.
Thoreau

Världen har inte gett löften till någon.

Det är som om vi förändrade livet självt genom att förändra vår inställning till livet.
Ralph Waldo Emerson

Lao-tzu säger ”allt som kan sägas kan inte vara sant. Det som kan sägas kommer inte att vara sant. Endast så här mycket kan bli sagt, och endast så här mycket är sant.”

Mera funderingar

Världen är en mosaik av visioner.

Ingenting i världen, verkligheten, universum är på förhand givet. Allt skapas under resans gång. Det som inte fanns igår finns idag.

Hur många lediga dagar går det på ett liv?

Då den biologiska klockan saktar ner och vi blir äldre, ökar den mentala klockan sin hastighet. Man får mer bråttom att hinna med.

Att tiden är ändlig för ens liv gör den värdefull.

Varje art har en förutbestämd livslängd. En mus 4 år, häst ca 25 år, får 10 år, en dagsslända en dag, elefant 70 år. Liv och död följer ett mönster. Det sägs att människan får veta fem år innan att han/hon ska dö. Hon slappnar av, sänker garden och gör lite som hon vill, utnyttjar livets glädjeämnen, spärrar släpper, gör och handlar lite som hon tycker.

Vi människor har en ungefärlig känsla över hur mycket tid vi har kvar.

Memento mori, tidens gång. Man kommer ihåg bara de goda minnena, de tråkiga och obehagliga glömmer man. Det är väl härligt?

En tok och en klok

Kloka tokcitat...

En tok är guld värd för den vise.

Den vise frågar sig själv. Token frågar andra.

Den kloke frågar inte, han minns.

Världen har inte gett löften till någon.

Den som ställer många frågor ökar mångas visdom.

Medan de visa filosoferar, lever dårarna.

För en tok är var dag en fest.

Det man inte förstår beundrar man.

Gårdagen finns enbart i det tänkta nuet. Nuet är gårdagen.

Nuet är alltid sedan, den är aldrig i ögonblicket, hur skulle den kunna det?

Vår bästa tid är nu.....?? eller har den Alltid varit, den är för evigt i gårdagen. För det är väl bara våra minnen som gör nuet meningsfull. Om vi inte skulle ha minnen av glädje, skulle vi skratta då?

Innan jag klev upp idag sa en röst till mig: All that there is, is that there is. ???

Mera kloka ord

Endast genom andra lär vi känna oss själva.
Yogananda

Det finns inget sätt att påskynda medvetandeutveckling. Den måste komma till insikt av sin egen kraft.
Juha

När medvetandet blir medveten om den omöjliga handlingen. Man mår instinktivt dåligt. Men det är där det börjar.
Juha

Vi går och tror att nån måste ta sitt förnuft till fånga.
Juha

Sent en natt...

...satt jag och bläddrade bland citat och ordspråk. Ibland gör man fynd som detta......

Saliga är overksamhetens timmar för då arbetar vår själ.
Egon Friedell

Behärska saken, så kommer orden av sig själv.
Cato

I vila reflekterar den vises själ universum och blir skapelsens spegel.
Chuang-tsu

Man är det man älskar, inte det som man älskar.

Man kan inte välja att inte förändras.

Att leva är som att älska - allt förnuft är emot, all sund instinkt för det.
Samuel Butler

Världens härlighet är alltid adekvat till härligheten hos den själ som betraktar den.
Heine

Gräset måste böja sig när vinden blåser.

Kliven till en högre nivå

Ken Wilber säger att det finns inget sätt att veta eller INGEN som vet hur det går till när medvetandet tar sina kliv uppåt, eller språng om man nu så vill. Att det sker vore fånigt att betvivla, den inre evolutionen, medvetandeutvecklingen.

De som är på en annan nivå verkar desperata i försöken att hitta metoder och övningar hur man kan snabba på, eller göra det där "klivet", överskridandet till en "högre" nivå, om man nu får säga så.

Insikter verkar just precis vara just det de är; "insikter" som kommer när man minst anar det. Den fanns inte där innan, och nu är det en annan "värld" man förnimmer eller verkar i. Ungefär som att försöka minnas koden till bankomatkortet. En kod som man vet att man kan men man kommer inte bara ihåg den. Plopp! så är den där plötsligt. En sak är säker. Om man inte hade försökt så hade "ploppen!" aldrig förmodligen ploppat fram. Så ansträngningen måste ju var där.


Ta din passion och låt den hända.

Pröva det självklara.

Undersök det svårfattliga.

Gå på djupet av allting.

Var det mysterium som kallas jaget.

När man inte ens kan förstå jagets djup, hur kan man då förstå något annat?

De största insikterna beskriver men kan inte förklara.

Hur ska du vara i allt detta oförklarade?

Vaksam som i upprört vatten.

Uppmärksam som i fara.

Artig som en gäst.

Eftergiven som smältande is.

Ursprunglig som ett ohugget klippblock.

Mottaglig som dalen.

Var stilla i ditt inre.

Vänta tills tankarnas slam sjunker undan.

Växla fridfullt från stillhet till rörelse.

Sök lugnt utan att finna.

Invänta rätt tidspunkt.

Var tom och förnöjsam.

Om du låter dig fyllas blir allting utestängt.

Om du är säker står allting stilla.

Var den dolda källan, dold till och med för dig själv.

Ta dig tid att vara alltings tid.

Mogna så småningom.

Var floden som flyter fram, den hastiga och långsamma gången av allting.

Allt detta är vackra ord som är knepigt att omsätta i praktiken. Vad gör man med detta som man läst? Vad händer sedan?

Allt detta är insikter som någon har erfarit och skrivit ner. Sen då? Ska jag gå och ta en smörgås för att sedan ha glömt bort dessa insikter, har de någon innebörd? Jag har själv svårt att komma ihåg mina inlägg!

Ibland blir det; "har jag skrivit detta?" tydligen, för det är min blogg eller att det står mitt nick under den.

Det finns inget sätt tydligen att skynda på den inre evolutionen, synd. Hade hoppats på det, eller egot hade det.

I berättelsen blir vi till

I berättelsen och i kommunikationen med andra blir vi till. Vi är vittnen för varandra. Jag ser dig och du ser mig. Vi bekräftar eller avvisar varandras existens. Mobbning är därför en av de ytterst grymaste som kan hända en person, och tvärtom. Bekräftelsen på dig är en befrielse, välsignelse, det finns plats i ditt livsrum för mig, jag är välkommen i din inre cirkel. Betydelsen av hur vi behandlar varandra har djupare dimensioner än vi kunde ana. Vänlighet och medkänslighet för sin omgivning är som ringar på vattnet, som doften från blommor vilka sprider sin arom vida omkring. Om du inte vet om det så kan jag tala om att den vänligheten även sprider sig till avsändaren. Denna dikt handlar om vad som gör oss till människor.

Vi blir mänskor när någon rör vid oss
Det blir en mänskas hår först när någon stryker
över det med handen
Leendet blir synligt först när någon hör det

Utan vår hud har vi ingen själ
När någon rör vid oss berörs vi
Först när någon rört oss blir vi verkliga
En mänskas ansikte blir levande först när någon

Rör vid det med sina händer
Den oberörde berör ingen
Ingen har någonsin rört vid den som blivit
Oberörd

Den blir en mänska först när någon smekt henne
Med sina händer

Claes Andersson

Dörröppnare

Ibland kan ord bli en slags dörröppnare. Plötsligt ser man något man inte sett tidigare eller att man börjar se på tillvaron med andra ögon. Medvetandet har gjort ett språng. Ord kan ha en magisk verkan ibland och ibland blir de ännu en bricka i det fängelse som man själv har byggd med precision under årens lopp. Här är några eventuella dörröppnare eller brickor i muren. Du väljer:

Gud begär inte mer än man kan.

Gud ger var och en den köld man har kläder till.

Tala om en ängel,så får du höra hans vingar.

Man kan inte gå till himlen utan en stege.

Var dörr har sin egen nyckel.

Ingen äger mig, inte ens jag själv.

Den levande känner inte sin själ. Den döde känner inte sin kropp.

Inget är så säkert som det oväntade.

Den andra världen kommer först senare.

Den onda gärningen finns kvar hos den som utövar den.

Så länge livet varar har man tid över.

Solen och döden kan du inte se i ögonen.

Vägledning egoistiskt? kanske men...

Det fanns en gång en vis man som svarade på frågan varför det finns vägledare, gurus, guider m.m. varför undervisar de? gör de av egoistiska syften?

Han svara "Kan hända att det finns egoistiska syften hos vissa men, om man har hittat en metod som är vägvisande och som räddar andra från lidande, är det grymhet att inte undervisa eller delge andra om sina erfrenheter och upptäckter. Om han som nått upplysningen och är räddad och badar i ljus samt ser sina medbröder och medsystrar hur de famlar i mörker, ser hur de lider.

HAN kan inte leva med medvetenheten om att de också har möjligheten då han hade den. Existensen har varit visat honom barmhjärtighet och han känner att han vill visa sin tacksamhet. Han kanske vet att skillnaden är en millimeter. En handling i rätt tillfälle, kanske ett ord på rätt ställe är vad som behövs, en liten, liten knuff i rätt riktning."

Medkänslan, inte medlidande. Medkänslan för andra som lider och famlar i mörkret. För den upplyste tror jag det är svårt att låta bli att guida andra då han SER hur det ligger till.......tror jag, känner att det skulle kunna vara så.

Grymhet vore att låta bli. Sett från min horisont, mina glasögon.

Släppa taget

Då vi ser inåt och släpper taget, vi kan komma från Big Mind och se att vi behöver inte ha kontrollen. När vi tillåter allting att vara, så fungerar allting perfekt, exakt på det viset vi vill, därför att vi ger upp önskan om att det skulle vara på ett annat sätt. Tricket är att släppa taget om begäret. När vi ger upp våra förutfattade meningar var snön ska falla och låta den falla där den faller, då uppstår inte frågan vad man ska göra. Greppa snöskyffeln. Istället för att kämpa och göra motstånd, så kan vi helt enkelt ta hand om varje situation vartefter den händer. Så lägg i neutralen i bilen. Slappna av och släpp taget.

Man skriver för att hålla reda på tanken!

Ibland när man får luckor i tiden dyker det upp tankar. Det gäller att var på hugget och anteckna ner dessa. Tankar eller om man kommit på något som man inte tänkt på tidigare är väldigt flyktiga fenomen. Ena stunden fanns den där för att i den andra så har man en aning om att något viktigt har gått förlorad. Tankar är flyktiga, nästan som gas. Alltså splittrad tankegods.

- Lycka är något du tillför livet.

- Jag är tacksam över att finnas till.

- Att ta sig ur den kosmiska förvirringen.

- Finns tron kvar om man förenas i Gud? Tror inte det. Eller var det tron som gjorde Gud möjlig?

- Livet sker inte någonstans utanför dig. Du befinner dig mitt i spåret, mitt i flödet, mitt i processen.

- Varför ha så bråttom att rädda världen? Bekänna allt i soffan hos Ophra?? Alla ska få veta denna unika insikt som ingen annan i världshistorien varit i närheten av. Vilken narcissism, egocentrering, dessa världsförbättrare. Och å andra sidan, är det en ursäkt för mig att slippa ta ansvar? Alla får klara sig själva, sköta sig själva så gott det går. Alla får ta hand som sig själva....?? eller? Finns vi för varandra? Är vi inte vittnen inför varandra?

Det är väl i samspelet med andra vi blir till och då är andras lidande vår, hur kan vi undvika att inte handla om vi har denna syn på varandra? Detta är inte ego eller narcissism.

- Det här är mitt livsrum. Jag bestämmer innehållet i den. Vad är sanningen? Vad är det sanna? Dela upp det i det jag kan göra något åt, och det som jag måste beakta, förstå och acceptera. För att sedan lämna det åt sidan, inte glömma den, utan låta det sanna vara i sin naturlighet vid sidan om.

- Man kan inte tala för andra i andliga, själsliga ärenden. Det gäller mig och ingen annan.

- Egots vilja till egen upplysning. Egots strävan är själva hindret. Men han måste själv förstå det.
När han förstår att han står ivägen för sig själv så är hindret borta och då är den där.

The Secret

Har varit och nosat på en rörelse eller vad man nu kan kalla det som kallas under namnet The Secret. Hemligheten. Oj, nu vart man nyfiken. Som ni vet, nyfikenheten döda katten. Vet inte om det har med detta att göra, men ändå; hittade en hel del tänkvärt, även om en hel del var tveksamma påståenden man skulle kunna ifrågasätta. Men som sagt, upplysningsindustrin har en av de mest lönsammaste affärsidéerna:

Sälja med minsta möjliga insats och sälja vad som ALLA vill ha; nämligen "Upplysning".

Alltså, vakenhet!

var så god:

We are like magnets. Like attracts like. You become AND attract what you think.

Whatever is going on in your mind is what you are attracting.

Every thought has a frequency. Thoughts sends out a magnetic energy.

People think about what they don´t want and attract more of the same.

You attract your dominant thoughts.

Those who speak of prosperity have it.

This LAW is not “wishful” thinking.

You can´t have a universe without the mind entering into it.

Choose your thoughts carefully.

You are a masterpiece of your life.

Everything in your life you have attracted.

Your thoughts cause your feelings.

Whatever it is you are feeling is a perfect reflection of what is in the process of becoming.

You get exactly what you are feeling.

You can begin feeling whatever you want.

What you focus on with your thought and feeling is what you attract into your experience.

Shift your awareness.

You create your own universe as you go along.

Universe will re-arrange itself accordingly.

You can start with nothing and out of nothing a Way will be provided.

Gratitude will bring more into our lives…..immediately.

What we think about and thank about is what we bring about.

A positive thought is 100 times more powerful than a negative one.

What this power is I cannot say. All I know is that it exist.

Our job is not to worry about the “How”. The “How” will show up out of the commitment and the belief of the “What”.

Go for the sense of inner joy and peace then all outside things appear.

We are like magnets …and energy attracts…like energy.

Whatever is going on in your mind…is what you are attracting into your life…right now!

Most people think about what they don´t want…so by default they attract more of the same.

So if your thoughts are attached to strong emotions (good or bad)…that speeds up the creation process.

Remember you attract your thoughts…so choose your thoughts carefully!

Thoughts cause feelings…so whatever you are feeling right now is a perfect reflection of what´s in the process of becoming.

The Secret Attraction

"Satori" eller höjdpunktsupplevelser

De som har slagits av en insikt eller så kallad satori har ibland bråttom med att deklarera för världen om sin fantastiska unika upptäckt som de upplever. Impulsen är att rädda världen, skriva en bok, förmedla denna fantastiska kunskap, då man inser vad som fattas för att den inte ska vara ett paradis för alla. Finns många exempel, böcker på det, det är inte så att insikten är felaktig eller inte relevant, snarare tvärtom, ju fler som får uppleva detta desto fredligare och lyckligare värld skulle vi få......men..

Personen som får insikten blir helt överväldigad av den, helt överraskad, men missuppfattningen är den att han/hon tror den är unik just för henne, hon uppfattar det som att mänskligheten aldrig tidigare tagit del av denna fantastiska kunskap, verklighet eller sanning. Som jag har uppfattar det hela har det tre aspekter;

1. Den som har upplevelsen har vidgat sitt medvetande, ser och är delaktig i verkligheten, världen på ett annat sätt, han/hon lever på ett sätt i en annan värld, en del delar hon med andra och andra delar gör hon inte det, speciellt den delen som innehåller insikten. Hennes panoramiska utsikt över livet har tagit ett kliv uppåt, hon ser mer än tidigare men hon kan inte placera den i ett sammanhang. Hon förstår inte varför just hon har upplevt den och andra inte.

2. Upplevelsen är naturlig i medvetandeevolutionen. Den gäller för alla människorna på jorden. Medvetandet tar ibland språng i sin utveckling, en naturlig utveckling i medvetandets utveckling att överskrida och inbegripa.

3. Man kan inte fatta hur man betedde sig tidigare, att man inte har begripit det tidigare. Man kan inte fatta, förstå varför andra inte uppfattar världen som man själv gör. Det är inte frågan om att man är bättre än någon annan utan att man uppfattar, upplever världen på ett annat sätt, och den upplevelsen vill man dela sig utav, vilket är en omöjlighet. Andra kan inte se med dina ögon. De måsta skaffa synen själva.

Efter en tid då upplevelsen landat, sansar han/hon sig och förhoppningsvis inser personen det icke unika i upplevelsen. Det vill säga att andra också har haft den och att andra också kan uppleva den, att upplevelsen inte gör en själv till en unik person i universum. För detta krävs det sammanhang, att upplevelsen får sin plats i medvetandet, att den nya världsbilden stabiliserar sig.

Ytor kan man se, men djup måste man tolka!

Tolkning. Var finns längtan? Peka på den. Det kan man faktiskt inte göra på samma sätt som man pekar på en klippa, eftersom den i huvudsak är en inre dimension och därför har den ingen entydig lokalisering. Det betyder ju inte att den inte är verklig. Det är här tolkningen kommer in i bilden. Ytor kan man se, men djup måste man tolka. Medan vi pratar tittar vi inte bara på en yta, ett leende ansikte, ett empiriskt objekt.

Du vill veta vad som pågår i mitt inre. Du sitter inte bara och tittar på vad jag gör, du vill veta vad jag känner, vad jag tänker, vad som pågår inuti mig, i mitt medvetande. Jag svarar – vi pratar – och du måste räkna ut vad jag menar, du måste tolka det jag säger. Varenda mening måste du tolka innebörden i. Det finns inget annat sätt att komma åt mitt inre än genom att tolka det. Vi måste prata och du måste tolka.

Det verkar inte som om vi kan undvika det. Även om du var ett enastående medium som kunde läsa mina tankar, måste du ändå räkna ut vad mina tankar betyder – du måste tolka även det du tankeläser. Djupet sitter inte på ytan och väntar på att bli sett! Djupet måste kommuniceras, och kommunikationen måste tolkas.

Tolkning är det absolut enda sättet för oss att nå varandras Djup. Ytor kan man se, men djup måste man tolka. Ytor, vad gör det? Djup, vad betyder det? Båda vägarna ger oss väsentliga bidrag, men de måste integreras, balanseras. För att vi ska förstå andens manifestation och för att helt och full fatta detta behöver vi båda händerna.

Utdrag från Ken Wilbers bok "en kortfattad historia om allting".

Ord och citat, förströelse för stunden

Ett av mina hobbies är att samla på citat, meningar, stycken som sätter igång eftertanken. Dessa har jag funnit idag. Andra kända och andra mindre kända:

Vi grumlar livet genom omsorgen om döden. Om vi har förstått att leva i lugn, skall vi också förstå att dö så. Det är min åsikt att döden visserligen är slutet, men inte målet för livet.

Montaigne

Långt liv och kort liv blir i döden ett och detsamma, ty det finns ingenting långt eller kort för ting, som inte mer är till.

Montaigne

Livet är outhärdligt och outhärdligast av allt; tanken på att det skall upphöra.

Saint Simon

Livet kan betraktas som en dröm och döden som ett uppvaknande.

Schopenhauer

När man dör, har man annat att göra än att tänka på döden.

Italo Svevo

Allt skall glömmas. Alla mänskoöden.
Stiga nedför glömskans skumma trappsteg
föratt slockna i det sista mörkret.
Allt skall slockna. Tragedien sluta,
rampen släckas, himlens alla stjärnor
som bevittnar dramats grymma handling,
meningslös och fattig sin ondska.
Scenen tom, med sjaskiga kulisser,
och den lilla giftdolk mänskor använt
mot varandra bortslängd i sin skräphög.

Glömska, tystnad, ingenting att minnas
ingen som kan minnas

Tomhet

var det allt?
Det vet vi inte.

Pär Lagerkvist


Inte förändrar man inför sig själv - det är bara inför de andra man blir en annan.

Bo Bergman

Man har lika lite makt att älska alltid som man hade att inte älska.

La Bruyère

De flesta människor känner inte. De tror att de känner. De tror inte. De tror att de tror.

Diderot

Innan vi lever, är livet inte något, men det tillkommer oss att ge det en mening och värdet är inget annat än den mening vi väljer.

Sartre

För tanken är det ej reserverat någon plats i solen. Dess arbetsfält är i mörkret.

Koskenniemi

Inget stärker mer skepticismen än det faktum att det finns människor, som inte är skeptiker. Om alla vore skeptiker, skulle de ha fel.

Pascal

En del människor är så imponerade av vad vetenskapen vet, att de glömmer bort vad den inte vet. Andra är så mycket mer intresserade av vad den inte vet, att de förringar dess prestationer.

Bertrand Russel

De förståndiga människorna existerar, de lidelsefulla lever.

Chamfort

Det enda sättet att befria sig från en frestelse, är att ge efter för den.

Oscar Wilde

Förord till boken Big Mind Big Heart av Ken Wilber

Ken skriver ett förord till en bok som Genpo Roshi skrivit. Blev rätt tagen av den. Orkade inte översätta den idag till svenska. Det här är en del av förordet, tog med det som jag tyckte var viktigast:

Big Mind Process works with your own mind, with your states of consciousness, just as they are now. What you don’t know, if you haven’t had a satori or awakening of some sort, is that right now, reading this page, is Big Mind, or God, or Spirit. And it is so close and so obvious that you can’t see it. But Genpo, in this book (which is a simple handbook of how to do Big Mind/Big Heart practice yourself), will show you that part of your own awareness, right now, which is already enlightened, already one with Spirit, already fully awakened. And once you spot that, an entirely different world opens for you.

The book you have in your hands right now will, I can almost guarantee it, open your mind’s eye and show you how, in this very instant, Spirit is fully and completely present, looking through your eyes, listening with your ears, holding this book in its hands: right now! And it always has been, but it was too close to see, too obvious to notice, too simple to believe.

This extraordinary discovery awaits you in this book. But start here, with this book, and this simple but profound process, and be prepared to find your own True Self, possibly for the first time, but joyous in any event. And you will learn to integrate the finite or dualistic selves (the skeptic, the controller, the victim, the damaged child, the angry mind, the seeking mind, etc.) with the Infinite or Non-dual Self in its many displays (Big Mind, Big Heart, Integrated Feminine/Masculine, Great Joy, Great Gratitude, Integrated Free-Functioning—the Ultimate Goal).

A genuine taste of all of this awaits your reading pleasure, my friend, and I am happy and hopeful for you that you will simply relax the mind, rest in the present, let your consciousness go free, for it has no walls—and then read this book, or simply let it soak into you, let the words wash through you, and soon enough, that “you” will be “YOU”—which is to say, I AMness, your own True, Infinite, and Eternal Nature: “before Abraham was, I AM.” This book is truly a handbook of Awakening to I AMness, which is already looking out of your eyes right now.

I am adding my own blessings to these wonderful words of awakening that this book contains, and may the merit of all of this be dedicated to sentient beings everywhere, that they too may wake up and discover who, and what, they really are. In that awakening, suffering can find no purchase; in that enlightenment, hatred and anger can find no home; gratitude and joy inexplicably arise in their place, dancing wildly in the deepest clarity and most astonishing thankfulness, all of which together provide an endless fountain of awakened joy, happiness, compassion, and wisdom, pouring out of your mind and your heart (now your Big Mind and Big Heart), and into the world in a gushing and uncontrollably overflowing superabundance of radiance, release, bliss, luminosity, celebration, and joy.

Now look at me, my friend, and listen, please, I’m truly serious: isn’t it time for you to wake up? How long have you been lost in this dream? Can’t you feel the wisdom holders shaking you, saying, “Wake up, please, this is just a dream!” You know this, don’t you? You know that in the deepest part of your being, you can wake up, don’t you? You have been searching for how long now? Well, it is time for the Great Search to end. As long as you are searching, you are looking for a future moment that will be better than this moment, but it is this moment that holds the entire key: why are you running away from your own awakening?

So stop searching, take a breath, and start reading this manual for Awakening to the present moment, and I think you will never be able to look back. And then, if you and I ever meet, we will know each other, won’t we? With a twinkle in your eye, a slight smile on your face, a radiance in your heart, you and I will look into the eyes of each other and see the one and only Self, Big Mind, Big Heart, and the days and nights of the endless search will have lost its dreadfully painful meaning.

And we will have Dennis Genpo Merzel Roshi to thank, for discovering a simple and original process of Awakening right now. And so I offer the deepest bow to Genpo, offer the merit to all sentient beings, and into your hands, with infinite blessings, I now pass on this extraordinary book to you.

Ken Wilber

Har redan själv beställt boken, man blir ju onekligen nyfiken med sådana här förord.

Om du vore allt

Tänk om allt ytterst är beroende av dig, existensen behöver ditt medvetande, fattas du så är existensen ett medvetande mindre, existensen vore inte komplett utan dig, det är att vara behövd, en av människans största behov, att vara behövd. Existensen behöver dig...tänk om....

Lite mer poesi om existensen och dig.....

Jorden snurrar i sin omloppsbana för Dig. Oceanerna stiger och sjunker i ebb och flod för Dig. Fåglarna sjunger för Dig. Solen stiger upp och går ner för Dig. Stjärnorna gnistrar för Dig. Allt det vackra du ser, allt det underbara du upplever, alltsammans finns där för Dig. SE Dig omkring. Ingenting kan existera utan Dig.

Oavsett vem du har trott att du var, nu vet du sanningen om vem du verkligen är. Du är herre över Ditt universum. Du är arvtagare till kungariket. Du är livets fullkomlighet. Lycksaligheten bär Dig på sina vingar. Låt existensen spegla sig i Ditt medvetande. Du Är blomman vid vägkanten, den väntar på dig. Låt glädjen stråla från dig och sprida sina dofter mot allt du möter.

Detta är det enkla och må den vara din följeslagare och ljuset på Din stig.

Det stora trädet

Meditation i sig är som ett stort, stort träd med en gigantisk mäktig krona som sträcker sina väldiga grenar ut i natthimlen. För att få sin fulla utsträcking så är rotsystemet lika stor under marken som kronan. Trädet av naturen måste vara väl förankrad i jorden för att inte ska blåsa omkull av starka vindar.

En yogi ÄR som ett stort träd vars grenar man kan söka skydd en kortare tid, där vill man vara. Men naturen, existensen vill att vi ska stå av egen kraft ute i verkligheten. Det är där vi ska växa och mogna och sträcka ut våra egna grenar ut mot oändlighetens rymder.

Då du blir medveten om ditt eget expansiva, reflekterande medvetande får du också en smak och visshet i vilken riktning du ska söka det sanna eller om du vill sanningen.

Tolkning av verkligheten

Kan man undvika den mänskliga faktorn som tolkar verkligheten, forskning och vetenskap. Risken är stor att vetenskapen blir ovetenskaplig då den måste tolkas genom forskarens personliga och kollektiva historia. Då allt är tolkat och allt forskat måste passera genom det mänskliga sinnena är det uppenbar risk att inbillning och fantasier grumlar till den objektivitet man var ute efter. Den objektiva sanningen är en illusion, då subjektet är delaktig i objektets tillblivelse. Subjektet kanske drömmer objektet. Tänk om man vaknar upp i verkligheten för att upptäcka att det är en lång sammanhängande dröm man drömmer kollektivt.

Alla våra erfarenheter är tolkningar, en tolkare är ansvarig för det sedda. Vem bestämmer vad vi upplever i verkligheten?

Om känslighet

Att vara känslig är en av vår mest naturliga egenskaper. Att vara känslig mot vår omgivning och människor vi möter under dagen.

Exempel om känslighet av George Bernard Shaw

En man kom för att besöka Mr Shaw. Han var en stor kreatör, konstnär, novellist och han såg så många vackra blommor i hans trädgård, han trodde inte sina ögon. Senare gick han in i Mr shaw´s hus och arbetsrum. Där fanns inte en enda blomma i rummet.

Han frågade; ”Det här är märkligt, förresten, skulle inte du kunna plocka en bukett med blommor och ha den på dit rum? Mr Shaw svarade; ”Jag älskar barn också, och de är lika vackra som vilken blomma som helst, men halshugger inte dem för att dekorera mitt rum. Blommorna blommar och dansar i regnet, i solen och i vinden är de levande, jag är ingen slaktare. Jag kan inte skär av en blomma från sin livsnerv och jag vill inte ha lik i mitt rum. Han hade rätt, han var en känslig man. Väldigt känslig.

Var kommer känsligheten ifrån? Den kommer från dina innersta rum. Sök inte någon yttre källa. Det är din natur. Och är det möjligt att dela känslighet? , naturligtvis. Känsligheten öppnar nya okända dörrar som du inte var medveten om tidigare..

Slumpen

Det här säger Ken Wilber om slumpen:

Beräkningar av forskare alltifrån Fred Hoyle till F.B. Salisbury har konsekvent visat att tolv miljarder år inte ens räcker till för att producera ett enda enzym av en ren slump.

Med andra ord är det något annat än slumpen som driver universum. Slumpen var räddningen för den traditionella vetenskapen. Slumpen var deras gud. Slumpen förklarar allting. Slumpen - plus oändlig tid - gav upphov till universum. Men de har inte tillgång till oändlig tid så deras gud har misslyckats grundligt. Den guden är död. Slumpen kan inte alls förklara universum; faktum är att slumpen är just vad universum anstränger sig för att övervinna. Slumpen är precis det som övervinns av Kosmos självtranscenderande drivkraft.

självtranscendensen är inbyggd i universum. Det finns en formgivande ddrivkraft, ett Telos, i Kosmos. Det har riktning. Det är påväg någonstans.

Man skapar inte sin egen verklighet

Det säger Ken Wilber. Låt oss se vad han menar med det:

Man skapar inte sin egen verklighet; psykotiker skapar sin egen verklighet. Jag vet att vad man menar är att ett verkligt andligt Jag faktiskt manifesterar sin egen verklighet. Om detta finns en gammal Vedanta-hinduistisk berättelse:

En man går till en upplyst och vis man och frågar efter livets mening. Den vise ger en kort sammanfattning av den vediska uppfattningen som är att hela världen inte är annat är den strålande Brahman eller gudomen, och att vår egen bevittnande medvetenhet är ett med Brahman. Det egna Jaget är den slutliga Identiteten med Gud. Eftersom Brahman skapar allt, och eftersom det egna jaget är identisk med Brahman är det alltså det högsta Jaget som skapar allt. Så här långt ser allt ut att höra hemma i närmaste New Age-bok.

Den frågade går därifrån med övertygelsen att han förstått livets innersta mening, som är att hans högsta Jag är identisk med Gud och skapar all verklighet. På vägen hem bestämmer han sig för att pröva denna fantastiska tanke. Påvägen framför honom ser han en man komma ridande på en elefant. Alltså ställer han sig mitt på vägen, fullt övertygad om att elefanten inte kan skada honom om han är Gud. Mannen som rider elefanten skriker "Gå ur vägen! Gå ur vägen!" men mannen rör sig inte - och blir fullsändigt överkörd av elefanten.

Han linkar tillbaka till den vise mannen och förklarar att eftersom Brahman och Gud är allting och eftersom hans Jag är ett med Gud borde elefanten inte ha skada honom. " Jodå, förvisso är allting Gud", svara den vise, "så, varför lyssnade du inte när Gud ropade åt dig att gå ur vägen?"

Ken Wilber

Se upp för elefanten, stå inte ivägen, han är verklig.

Ken Wilber om ”I amness”

”I amness” – ”jag är-het”, direkt översatt.

Bokstavlige utstrålar ni från Big Mind. Om ni inte är medveten om Big Mind eller ”I Amness” är för att ni redan utstrålas från den. Okej, det….två minuter av en slags grund av Big Mind som använder sig av ”I amness”. De flesta människor har en god uppfattning om ”I amness”, just nu, och om det väsentliga med ”I amness” är att det är den enda erfarenheten i ditt liv som aldrig förändras.

Och dessa slag av påståenden låter som ett skämt, om du förstår dem eller inte, gör inget, ta ett djupt andetag och gå vidare till nästa steg. Men i alla fall ”I amness ”är den enda erfarenheten, men på ett sätt är det egentligen inte en erfarenhet men ändå en bra början för ett sätt att beskriva vad som är verkligt, och det är den enda erfarenheten, upplevelsen du har haft i hela ditt liv och i tidigare.

Så, om du nu i detta ögonblick är medveten om dig själv och alla dessa objekt i ditt medvetande, till exempel om jag frågar dig vem är du? Så svarar du att du är en advokat, försäkringstjänsteman, arbetslös, Make med fyra barn. Allt detta är bara objekt, du kan se dessa. Om du introspekterar just nu är du medveten om objekt i dit kropps jag, i dina tankar. Du upplever känslor och kroppen självt.

Och du kan även göra de vanliga övningarna……Jag har tankar, men jag är inte mina tankar….Jag har känslor, men jag är inte dessa känslor. Jag har förnimmelser, jag är inte dessa förnimmelser….jag har ett kontrollerande ego, jag är inte denna ego…jag är medveten om en motsägelse(contractiv, contraktion), jag är väldigt motsägelsefull just nu, men jag är inte motsägelsen. Men om jag är medveten om det, det är vad jag är. Att bli eller vara medveten om någonting transcendentalt(tiv), fundamentalt. Jag är medveten om min kropp, jag är inte min kropp.

Jag är medveten om mitt sinne, jag är inte mitt sinne. Jag är mitt fundamentala förnimmelse av ”I amness” . Nu, det här I amness är varken det här eller det där . Det här att jag är det där, jag är lång, jag är kort, jag är inget av det där, det är objekt, de är inte ens riktiga subjekt. Så allting som du vet just nu om dig själv, allting som du kan vara medveten om dig själv, någonting som du vet säkert om dig själv……det är exakt vad du inte är. Allt detta är objekt och allt detta dör. Alla objekt som du vet om kommer att dö. Och du vet det. Allting som vi här ser som form kommer att dö och du vet det.

Men OM traditionerna har rätt. Att det här som du upplever som ”I amness” gör det inte. Och anledningen fundamentalt är att den inte inträder i strömmen av tid och följaktligen inte förändras. Så, försök att minnas vad som fanns i ditt sinne för en timme sen, jo visst har det förändrats en hel del, och försök att minnas vad som hände för fem timmar sen, just det, var det inte just ”I amness”? Där fanns en fundamental känsla av ”I amness”, eller hur? Du var du, för en timme sen, du var du för fem timmar sen.

Naturligtvis aspekter av ditt medvetande, som kunskap har förändrats, det är objekt. Du som objekt har förändrats, inte ditt transcendentala själv, ditt riktiga själv. Det är ”I amness”, Big Mind. Som jag försöker säga är att ”I amness”är ett sätt att minnas Big Mind, vissa upplever det om lättare. Men du kan gå tillbaka fem timmar, vad var närvarande? -”I amness”-. Vad var närvarande för femtio år sedan ”I amness” .

De finns en mycket känd zenkoan, ”visa mig ditt ansikte innan dina föräldrar var födda”, de menar bokstavligen. Med det menas är vilken del av ditt medvetande just nu, alltså det menas bokstavligen, inte symboliskt. Det är lika bokstavligt som det här glaset som jag håller i handen. Det är lika verkligt. Delar av dit medvetande fanns innan dina föräldrar var födda, det är ditt sanna jag, ditt ursprungliga ansikte, och det var ”I amness”. Innan Abraham fanns existerade ”I amness”. Tiotusen år sedan ”I amness”. Innan Big Bang, ”I amness”. ”I amness” är ande. Det är vad som är närvarande i oss, om du vill vet var anden är närvarande i mig? Få en känsla av ”I amness”.

Den rena betraktaren, ingenting bevittnat, de flesta gör ett misstag då de försöker få syn på betraktaren, de försöker få syn på något. Du KAN inte se det. Det är just det som gör det så förbannat svårt att greppa. Hundra procent av det är närvarande. Hundra procent av det upplysta sinnet är närvarande just i det här ögonblicket. Och det är en enkel medvetande som är närvarande precis här, just nu. Du existerar nu, du är här just nu, det är helt enkelt ”I amness”. Är ande.

Och den här ”I amness” är full upplysning. Och ju närmare du kommer ”I amness” , låt gå, och är en oerhörd missuppfattning av din identitet som du kallar dig själv. Ju närmare du kommer dig själv desto närmare kommer du Gud. Det här är löftet från mystikerna, ju närmare du kommer till ditt sanna själv, till ditt transcendentala själv, ju närmare kommer du gudomligheten. De är en och samma. Och sedan alla dessa ”I amness” som finns i hela världen, hur många är de? En. Alla i det här rummet, om ni gör den här övningen riktigt känner, upplever samma, eller hur?” I amness” kan inte upplevas olika. Eller hur? Om det finns ett objekt upplevs den olika, känns den olika, det är ett objekt. Om du är rent medvetande utan kvalifikationer, rent ”I amness”, utan objekt, det är vad alla känner.

Och anledningen till att du har buddhasinne , anledningen till att du har buddhanatur just nu. Buddha var den som fullkomligt lyckades att uppnå sin fulla ”I amness”, det är samma ”I amnes” som du har, du har samma identiska buddhanatur. Och alla levande varelser har det. Och summan av världens alla buddhanaturer är en. Och ju närmare du kommer det, desto närmare kommer vi närmare varandra. Närmare och närmare och närmare tills vi då vi bokstavligen är inuti varandra. Ju närmare du kommer till en varaktigare värld. Ju närmare du kommer till den fysiska världen, som vi är så inblandade med, som vi är så inblandade med den yttre världen, som är ett ornament av din ”I amness”. Det är en oerhörd realisation, det är en oerhörd grund för vad det är vi gör, handlar.

Och det är något som du finner i alla de komplentativa traditionerna i världen. Det är så oerhört extraordinärt, att du kan komma i beröring med det. Nu, det här ”I amness”, anden, har yttre former, evolverar uppåt, spiralen eller anden som evolverar uppåt ger dig fler och fler ögon som i sin tur ger dig möjligheten att genomskåda ”I amness”.

Vad du vill ha är två saker, upplysningen har två versioner, alla övningar som du gör för att komma i kontakt med ”I amness”, och de inkluderar komplentativa övningar. Och övningarna hjälper dig att växa uppåt i spiralen och övningarna kommer att föra dig närmare och närmare till ”I amness”. Och med det menas att du har passerat den mörka natten från sinnena. Själens mörka natt, och mörka natten av självet.

Och de är det tre stadierna som man passerar om man bestämmer sig för att använda sig av övningarna för att nå ”I amness”. Fundamentalt ”I amness ”vad du förankrar Fundamental Big Mind, Big Heart. Är vad du förankrar stabilitet inåt. Det är det ultimata interior som allt exteriört är manifestationer av eller ornament, är lysande uttryck av det ”I amness ”som ni är, som vi alla är.

Du själv, detta är du

Om man går bortom medvetandet, ja, vad finns bortom så långt man kan gå? Kan man nå dit? Tydligen, då det är en del i vårat varande, vår innersta essens. Så här förklarar Ken:

När medvetandet börjar aidentifiera sig gentemot medvetandet självt, vilket är skälet till att det kan bevittna medvetandet, iaktta medvetandet, uppleva medvetandet. Medvetandet är inte längre bara ett subjekt, det börjar bli ett objekt. Ett objekt för... det iakttagande Självet, Vittnet.

Mystikens, komplettationens, yogiernas traditioner tar vid där medvetande tar slut. De ansluter sig till det iakttagande Självet när det börjar överskrida medvetandet, när det börjar bli transmentalt, supramentalt, eller transrationellt, transegoistiskt, transpersonellt.

De kontemplativa traditionerna baseras på en rad medvetenhetsexperiment. Vad händer om man följer Vittnet till dess ursprung? Vad händer om man frågar sig inåt, går allt djupare i medvetenhetens eget ursprung? Vad händer om man går bortom medvetandet, in i det medvetandedjup som inte begränsas till min jagkänsla eller mitt personliga jag? Vad hittar man då? Som resultat av dessa upprepningsbara , reproducerbara experiment i medvetandet, vad finner vi?

Ett av de mest berömda svaren på den frågan låter så här: "Det finns en subtil essens som genomtränger hela verkligheten. Den är det verkliga i allt som är, och det är grunden till allt som är. Denna essens är allt. Denna essens är det verkliga.

Du själv, detta är du."

Ken Wilber

Miraklet

Själens spegel är ögat. Medvetandet som är bakom ögat. Själen som ögat aldrig kan se. Vad är miraklet med medvetandet? Finns det en hemlighet som jag har missat?

Osho igen:

Miraklet med medvetandet är att utan att säga någonting och utan att göra någonting, helt enkelt upplöser den allt som är fult inom dig till allt som är vackert. Det är en transformerande kraft.

Osho

Att släppa egot

Ett ämne som många tycker är intressant är begreppet "ego", vad den är och vad den har för betydelse i våra liv. Här är återigen Osho som belyser ämnet, han skriver....

….Det är svårt att se ens egen ego.
Det är lätt att se andras egon. Men det är inte poängen, du kan inte hjälpa dem.

Försök att se ditt eget ego.

Bara betrakta den.

Ha inte bråttom att släppa den, bara betrakta den. Ju mer du betraktar den , ju mer kapabel blir du. Plötsligt en dag, helt enkelt ser du att den har släppt. Och då den släpper av sig självt, endast då kan den släppa. Det finns ingen annan väg. Omoget och förhastat kan du inte släppa det eller att släppandet kan hända.

Den släpper som ett dött löv.

Trädet(du) gör ingenting – en bris, en situation, och det torra lövet helt enkelt släpper och faller ner. Trädet är inte ens medvetet om att det torra lövet ens har släppt. Den gör inget väsen, klagar inte – ingenting.

Det döda lövet helt enkelt faller mot marken, bara så där.

När du är mogen genom förståelse, medvetenhet, och då du totalt har känt att orsaken till all din misär, helt enkelt en dag ser du lövet falla.

Landar den på marken, försvinner av sig självt. Du har inte gjort någonting och kan inte göra anspråk på att du har släppt den. Du kan konstatera att den helt enkelt har försvunnit, och det riktiga centret framträder.

Och det riktiga centret är själen, självet, Gud, sanningen, eller vad du vill kalla det.

Källan till all din misär, ilska, ångest, är gömd inuti dig, ditt ego.
Och om du finner källan, så är det enkelt att förflytta sig bortom den. Om du kan se att det är ditt eget ego som ger dig problem, så väljer du släppandet – därför att ingen kan bära källan till all misär om man förstår den.

Och kom ihåg, det finns ingen anledning att släppa den.

Du kan inte släppa den.

Om du försöker att släppa den, så kommer du att finna en ytterligt förfinad ego som säger, ”jag har blivit ödmjuk.”

Försök att inte vara ödmjuk. Det är ännu ett ego som gömmer sig – och den är inte död.

Försök att inte vara ödmjuk.

Ingen kan försöka mänsklighet, och ingen kan skapa mänsklighet av sin egen kraft- nej. När egot inte finns mer, kommer ödmjukheten att framträda hos dig. Det är ingen skapelse. Det är skuggan från det riktiga centret.

Och en riktigt ödmjuk människa är varken ödmjuk eller egoistisk.

Han är helt enkelt enkel.

Han är inte ens medveten om att han är ödmjuk.

Om du är medveten om att du är ödmjuk, så är egot där.

Osho

Självet som präglingsfaktorn

Hur ska man komma åt självet, eller det man är i själva verket? Krishnamurti har en intressant vinkling på detta då han talar om präglingsfaktorn. I en dialog med en okänd person tog utvecklingen denna vändning:

Präglingsfaktorn

Själva präglingsfaktorn i det förflutna , i nuet och i framtiden är ” självet ” som tänker i tid, det själv som anstränger sig; och nu anstränger det sig i kravet att bli fritt; så roten till all prägling är tanken som är ”självet ”. ”Självet” är det förflutnas essens. ”Självet” är tid, - ”självet” är sorg- ”självet strävar efter att befria sig från sig själv, Självet anstränger sig, kämpar för att uppnå, för att förneka, för att bli.

Denna kamp är tid i vilken det råder förvirring och girighet efter mer och bättre.”Självet söker säkerhet, och när det inte finner det så överför det sökandet till himlen; just självet, som identifierar sig med någonting större i vilket det hoppas att förlora sig – vare sig det är nationen, idealet eller någon gud - just det är präglingsfaktorn.

Frågaren: Ni har tagit allt ifrån mig. Vad är jag utan detta själv?

K: Om det inte finns något ”själv”, så är ni utan prägling, vilket betyder att ni är ingenting.

Frågare: Kan ” självet ” upphöra utan ” självets ” ansträngning?.

K: Ansträngningen att bli någonting är responsen, präglingens inverkan.

Frågaren: Hur kan ” självets” handling upphöra?.

K: Det kan upphöra bara om man ser hela saken, hela verksamheten. Om man ser det i handling, det vill säga i relationer, så innebär seendet ”självets ” upphörande. Det är inte bara så att detta seende är en handling som inte är präglat utan den verkar också på präglingen.

Krishnamurti

Stjärnstoff

Carl Sagan står bakom följande uttalande:

"Vi är alla gjorda av stjärnstoff, och då vi skådar himlarna utanför och innanför oss, så skådar vi in i vår ursprungliga ansikte."

Ansiktet vi hade innan vi föddes.

Varför skulle inte vi vara släkt med stjärnorna? Vår mänskliga medvetande har sitt ursprung i jorden och jorden har sitt ursprung i en stjärna. Tanken är inte så långsökt.

Jag är släkt med plejaderna och polstjärnan.
Kusinerna är Karlavagnen och Lilla björn.

Skulle kunna vara poesi av en som är släkt med stjärnorna.

Renaste formen av kärlek

Medkänslan är den renaste formen av kärlek. Den högsta energiformen. Medkänsla är vackert. Medkänslan är den yttersta, totala blomningen av medvetandet.

När medkänslan kommer, finns det stunder när du flyter, när ingenting håller dig tillbaka, när du är öppen. Tillåt det! Njut av det! Gör det till en händelse som återkommer mer och mer. Stäng inte ditt hjärta. Flyt med det. Låt det strömma. Utan medkänslan, finns det ingen sanning.

Osho

Om du går in i din ensamhet blir du överraskad, i själva dess centrum, är det inte ensamhet alls, utan där befinner sig avskildheten. När du en gång har bekantat dig med din vackra avskildhet, kommer du att vara en helt annan person. Om du vet om din avskildhet, även i din ensamhet, är du inte ensam. Avskildhet betyder meditation. En som vet hur man är i avskildhet vet också hur man är meditativ. Din avskildhet är din sanning. Din avskildhet är din gudomlighet. I avskildheten försvinner du som ego och personlighet och du kommer att finna dig själv liksom livet självt, odödlig och evig….

Osho

Ja, vad säger man....

Vägen som den skulle kunna se ut

Den "rätta" vägen, om man nu kan tala om den, skulle kunna vara, eller innehålla:

- Alternativ till jagets jagande.
- Från jag-centrerat till vi-centrerat, världs-centrerat vidare till kosmiskt-medvetande.
- Hitta sätt, metoder där helandet kan börja, ta fart.
- Hitta sätt, metoder, ett varande, ett tillstånd där avslappnandet kan bli möjligt. Där "släppandet" sker, där sinnesfrid får en chans.
- Från att gå från känslan av icke-händelse, dränerad, intorkad, fängelse, inkrökt, instängdhet, främlingskap och ensamhet till öppnande, luft, vidgande, gemenskap, helande och enande.
- När det känns lätt är det rätt

Vi blandar ihop

Jag tror med säkerhet att man blandar ihop människovärde med högre medvetande. De som samtalar om högre medvetande eller Andlig upplysning anser sig vara som över människor eller är mer upplysta eller har mer värde, den uppfattningen verkar vara allmänt utbredd.

Kan man samtala om dessa ämnen utan att ha en stor och uppblåst uppfattning om sig själv, kan man undvika det?

Jag anser att det har med medvetande att göra. Detta har inget med ont eller gott att göra. Att någon har mer värde än någon annan. Snarare tvärtom. Medvetenheten om allas totala jämlikhet och att alla har samma innersta natur. Samma jaghet är alla uppbyggda av, det är bara frågan om medvetenhet. Och den skillnaden är försumbar.

Några citat att fundera över

Du tolkar världen efter den karta du köpt. Vi skapar själva vår sanning om världen.

Juha (jag alltså)

Tillblivelsens eviga och exklusiva förlopp, den fullkomliga flyktighet som präglar all verklighet, som fortsätter att verka och utvecklas men aldrig är.

Herakleitos

Jag måste lära mig att ta steg som krävs för att jag ska leva ett liv som jag är nöjd med.

Juha

Ingen epok har privilegiet att vara den slutliga. Alla är vi födda för morgondagen. Processen fortsätter, och det andliga finns i själva processen, inte i någon särskild epok eller tid eller plats.

Ken Wilber

Man dör inte av sorg. Om människan inte överlever sorg så hade inte mänskligheten överlevt. Alla människor som fortsätter att leva och kan känna kärlek, kommer att uppleva sorg, någon gång. Sorgen är en del av livet.

Juha

Sanningen??

Då människan inte kan stå utanför sig själv måste all sanning och allt man kan säga om verkligheten, aldrig kan relateras än till den personliga sfären, uppfattningen om den. Men om nu någon kan visa att man kan det, då stämmer inte mitt påstående. Tills dess måste jag hålla det som sanning.

Att bli känslig, mottagande

Att vara och bli mer och mer känslig, vart den leder en i slutändan. En framträdande egenskap för att bli en helare och friskare människa. Detta skriver Osho om känslighet:

Ett av målen är att anstränga sig till det yttersta för att göra sig fri från vansinnet som man har blivit påtvingad. Ett av verktygen är känsligheten, mottagligheten, sensibiliteten. Känslighet är till kolossal hjälp till att göra sig fri, mentalt frisk. Och om du fortsätter att gå i rätt riktning kommer den att bli din meditation och slutligen din mystiska erfarenhet av upplysning.
Osho

Känsligheten är vår natur, våra yttersta tentakler.

Sinnets teater

Eller, det förnimmande jagets brist på stabiliet. Buddha talade om jaget mer som ett förlopp snarare än som en substans."Jag" eller "person"; de är och förblir praktiska begrepp tillhörande en sfär av konventionell eller relativ sanning. "Jag" eller "person"; har ingen någon stabil verklighetsgrund. "Jag" eller "person"; är ständigt föränderlig obeständig och saknar oberoende existens. "Jag" eller "person"; instabilt men komplicerat flöde av fenomen, tillblivelse, blivande. Allting i denna värld ontologiskt sammanhängande och samtidigt i ett tillstånd av förvandling. Medvetandet är "vad som helst som betingar det". Medvetandet, vilket alltid alstras genom kontakten med föremål, saknar oberoende existens, det är inte inneboende i någonting.

"Inför sin älskare är den vackra kvinnan en fröjd; inför asketen en distraktion; för vargen en närande måltid.

Jaget är inte någonting utöver en bekväm etikett på orsaksmässigt sammankopplade erfarenheter. Som insikt går att finna, om man plockar sönder alla intellektuella strukturer och genomskådar deras innersta tomhet(shunyata).

Jagets beskaffenhet

Även om både sinnet och kroppen förändras under en viss tidsrymd, har människor likväl en känsla av att det finns någonting konstant inuti en - det som kännetecknar en som individ tills dess att mn dör, det som förorsakar en känsla av en personlighet, och som kan vara starkare eller svagare beroende på vad för slags kultur eller samhälle man lever i. Ur den här känslan av ett medfött ego uppstår en känsla av ett självständigt jag, samt benägenheten att tillgodose dess behov och skydda det - en benägenhet som styr praktiskt taget alla mänskliga aktiviteter.

Fröet i Universum

Ibland tar euforin över och man häver ur sig märkligheter. Var ute och cylkade med barnen i höstsolen. Vet inte var man får allt ifrån, två meningar dök upp i mitt inre;

Fröet till livet finns i hela Universum, vi är redan väntade. Ibland får man lust att kyssa solen och smaka på regnbågen, tacksamheten över ens existens väller över och förståndet hamnar på undantag.

Time, Space and Knowledge

I boken "Time, Space and Knowledge" finns ett citat på sidan 106. den lyder:

Självet kan inte förstå Högre Rum eller Tid ty det är just förkroppsligandet av frånvaron av en sådan förståelse.

Detta citat har jag bärit med mig sedan 20 år och klargör en hel del.

Det är precis där vi är hela tiden.

Det är frågan om ett överskridande.

Kliva åt sidan för att det andra ska kunna framträda.

Munkarna, varför?

Varför engagera sig över huvudtaget? Det går utmärkt att lajja med, verkar det som. Jag klandrar ingen som ligger på sofflocket, ALLTING går över om man väntar tillräckligt länge.Varför engagera sig....? Det kan ha att göra med för vem jag gör det här. För att döva mitt samvete? nej! För att det är ett unikt lidande, om man nu kan jämföra något liknande? nej! Försök till att ändra något hos mig själv? ja! Bryta invanda mönster? ja! Träna på beteendet att ge utan att kräva något igengäld? ja! Därmed inte sagt att jag kommer att lyckas. Utmaningen är att prova.

Varför jag vakna till har jag funderat på själv. Att lida är en del av tillvaron, en del av livet. Och det är inget jag hittat på, man behöver bara se sig omkring lite. Det har nog med det som Buddhismen står för som Religion, kanske. Om man kan skjuta och avrätta munkar lite hur som helst, så känns det att någon gör våld på minna innersta värderingar om människans väsen. Ta mitt huvud men inte mitt hår.Utan dessa värderingar finns det ingen framtid för människan. Munkarna symboliserar något djupt inom oss, som gäller människan globalt.

One Earth One Mind

Burma och frihetsbegreppet

Det är i situationer som Buddhistmunkarna befinner sig i som frihetsbegreppet få en ganska stor betydelse. Det fria ordet, tanken under militärjuntan. "Frihet" får en innebörd under militärjuntan. Eftersom milittärjuntans gift trängde ända in i våra tankar, är varje riktig tanke en seger. Eftersom Juntan försöker tvinga oppositionen till tystnad blir varje ord en seger. Det givna och friheten är förbundna med varandra. Under militärjuntan bjuds de hårt motstånd, därför kan man oftare utnyttja sin frihet.

Det tänkta "intet"

Föreställningen om det "tänkta" intet är en funktion, förmåga hos förnuftet, som i sig inte betyder att man "kan" göra det. Det är det inbillade som ger en känsla av att man kan det. Föremålet och det tänkta föremålet har en bindning. Tillståndet innan tanken på föremålet och dess icke-existens är det "sanna" intet. Förmågan att tänka abstrakt är en grundforutsättning. Föremålen finns där, för att i nästa stund inte vara där. Förmågan att minnas bilden av att den var där en gång och att bilden finns i ett sammanhang är "tänkande". Kan vi leva utan minnen?

Samtidighetens ständiga flöde

Allting sker samtidigt, det går inte att göra åtskillnad på seende, tanke, varseblivning, språk
föreställning, uppfattning, känsla, åsikt, ståndpunkt, funderingar m.m.
Det är en illusion att dessa ska delas upp. Det uppenbara kan tyckas självklar, men är det inte.
Allt detta sker genom ett flöde av samtidighet i nuet. En ständig tillblivelse som matas fram
Från ögonblick till ögonblick. Erfarenheten blir större, överblicken vidare, helheten klarare,
det oförklarliga tydligare, kunskapen om det ovetbara uppenbar, gränsen till det oerhörda
framträder.

Burma med Buddhism som statsreligion

Tycker det är lite absurt med att en militärdiktatur har en statsreligion som kallas Buddhism. En stat som är så genomsyrad av buddhismen och vad den står för, att den är så körd i botten man tänkas kan. Tänker på Stallone i en artikel som jag läste igår. Han sa att vi kan inte tänka oss vilka grymheter som har begåtts och som pågår i Burma. Medkänslans hemland, undrar om någon kommer ihåg Rumänien och barnhemsbarnen. Undrar hur de har det i Burma?......jag bara undrar?.

Varför vi reagerar starkt för Munkarna!

De representerar människans okränkbarhet. Människans heligare sida. Kränker man en munk så är det en kränkning mot en själv som person. Buddhismen eller munkarna representerar också människans sökande efter svaren på de yttersta frågorna. Den som gör det är värd all respekt. Munken representerar vår djupaste identitet. Därför är det svårt att värja sig mot massakern på de vinröda munkarna som endast söker dialog med ickevåld.DETTA får inte glömmas. Har juntan vunnit?

Liv utan huvud

Du kan inte röra en man av Zen. Varför inte? - därför att det där inte finns någon att beröra. Det finns inget sår. Han är hälsa, helad och hel. Ordet hel är vackert. Ordet att hela kommer från hel och även ordet helig kommer från ordet hel. Han är hel, helad, helig.

Var medveeten om ditt sår. Bidra inte till att den fortsätter att växa, låt den bli helad; och den kan endast bli hel då du rör dig emot dina rötter. Ju mindre huvud, desto mer blir du helad; utan huvud finns det inget sår. Lev ett huvudlöst liv. Förflytta dig som en total varelse, acceptera saker och ting.

Bara under 24 timmar, prova det - totalt accepterande. Vad som än händer. Någon provocerar dig, acceptera det. Reagera inte och se vad som händer. Plötsligt kommer du att uppleva en flödande energi som du inte har känt förut.

Osho

Detta berättar Osho. Undrar hur ett huvudlöst liv skulle kännas. Vågar inte prova. Vågar ni?

Största ansvaret

Det största ansvaret är inte mot nationen eller kyrkan eller till någon annan. Det riktiga ansvaret är gentemot dig själv. Och det är att leva ditt liv i enlighet med ditt eget ljus och du måste följa livet vartän den leder dig utan någon som helst kompromisser.

Tidens fartvind

Den ena dagen kan förefalla den andra lik, men inte är den det. I själva verket rusar tidsandan iväg i en svindlande hastighet. Enda skälet till att du inte märker det är att du själv är med i förändringen, precis som du är med i jordens rörelse genom rymden utan att besväras av fartvinden.

Individuella identiteten som kostruktion

Den grekiske Kungen Menandros samtal med en ålderstigen Buddhistmunk som hette Nagasena, samtalet handlade om det individuella jaget:

Menandros ber at få veta vad Nagasena heter. Nagasena svarar att hans namn bara är en allmänt bekant beteckning, en praktisk benämning. Ordet åsyftar inte på ett permanent individuellt jag.

Menandros svarar: "Om det inte finns något permanent individuellt jag, vem är det då som förser er munkar med mat och kläder, bostäder och läkemedel?? Och vem drar nytta av allt detta? Vem lever ett liv i rättfärdighet och meditation och uppnår nirvana? Vem dräper människor, vem stjäl, bedriver otukt, ljuger eller dricker alkohol?.....Om era munkbröder kallar er för Nagasena, vad är då Nagasena? Är det kanske ert hår som är Nagasena? Eller era naglar, tänder, hud, eller kroppsdelar, den yttre formen eller sinnesförnimmelserna eller en själsliga strukturen eller medvetandet? Är något av detta Nagasena? Är allt detta sammanlagda Nagasena? Eller är det någonting utöver detta?"
Nagasena svarade nekande på alla dessa frågor.
Menandros säger:"Så hur mycket jag än frågar tycks jag inte hitta någon Nagasena. Nagasena är bara ett ljud! Säkerligen måste det ni säger vara en lögn!"
Nagasena tar då över utfrågningen. Han frågar Menandros:"Ers Majestät, hur tog ni er hit, till fots eller medelst något fordon?"
Menandros svarade:"I en vagn."
"Säg mig då",frågar Nasagena,"Vad är vagnen? är skakeln en vagnen?
"Nej, ers Högvördighet" svarar Menandros.
"Eller hjulaxeln,hjulen, skrovet, tömmarna, oket, ekrarna eller piskan?"
Menandros svarar att inget av allt detta är vagnen.
"Så alla dessa olika ting lagda tillsammans är en vagn?"
Menandros nekar återigen.
"Är då vagnen någonting annat än dess separata beståndsdelar?"
"Nej, ers Högvördighet,"svarar Menandros."
"Så, hur mycket jag än frågar ers Majestät", säger Nagasena, "ser jag ingen vagn. Vagnen är bara ett ljud. Vad är då vagnen? Säkerligen måste ers majestät ljuga för mig! Det existerar ingen vagn!"
Menandros protesterade mot att bli kallad lögnare."Det är på grund av alla dessa olika beståndsdelar, skakeln, hjulaxeln, hjulen och så vidare som fordonet kallas för en vagn. det är bara en allmänt bekant beteckning, en praktisk benämning."
"Väl talat, ers majestät!" svarar Nagasena. "Ni vet betydelsen av ordet vagn! Och det är precis detsamma som gäller för mig. Det är på grund av den mänskliga varelsens samtliga beståndsdelar som jag benämns med den allmänt bekanta beteckningen, den praktiska benämningen Nagasena."

Den Vinröda Revolutionen

Dagen då alla ska bära röd tröja. Frågan är hur många och vilka som hamnar i fängelse och som kommer att torteras eller dödas. Förmodligen kommer vi aldrig att få veta det. Mina tankar är hos dessa idag. Vi är alla delar i varandras liv, alltså är de en del av mig. Måtte detta sluta med att militärjuntan ger sig och startar en dialog, det är det enda munkarna och oppositionen kräver.

Munkarna i Burma

Mina tankar går idag till Buddhistmunkarna i Burma. Det har bestämt sig för att det får vara nog. Nu måste det till förändringar. Ännu så länge har inte militärjuntan tagit till våld. 100 000 personer är ute på gatorna och demonsterar, mäktigt. Hoppas på en icke upprepning från 1988 då tusentals dog och arresterades.

Objekten som hindrar dig

Att betrakta är att finna sin egen inre spegel. När du en gång har funnit den, börjar mirakler hända. När du helt enkelt är ett vittne till dina egna tankar, försvinner de undan för undan. Plötsligt finns det där en överväldigande tystnad som du inte hade en aning om. När du betraktar känslor som ilska, sorg, glädje – de helt plötsligt försvinner och en ännu djupare tystnad framträder. Och när det inte finns ingenting att se - då kommer revolutionen. Den energi som betraktar eller är vittne vänder mot sig själv då det inte finns något som hindrar den, det finns inga objekt kvar. Ordet objekt är vackert. Det betyder helt enkelt det som hindrar dig, upptar dig. När det inte finns något objekt för ditt bevittnande, så går den helt enkelt runt sig själv – till själva källan. Och det här är punkten där ens upplysning börjar.

Fiskarna i havet

Här följer ännu en liknelse som skapats för att förklara innebörden av zen:

En bekymrad ung fisk simmade upp till havets kloke gamle.
- Folk pratar så mycket om något som kallas havet, men vad är detta hav? sa fisken.
- Havet är det som finns runt omkring dig, svarade den gamle.
- Men varför kan inte jag se det?, frågade den unga fisken oroat.
- Havet är inom dig och utanför dig. Du föddes i havet och du kommer att dö i havet.
Havet omsluter dig, precis som din egen hud, svarade den gamla fisken.
Fiskarna glömmer att de lever i sjöar och floder, människorna glömmer att de lever i Zen.

Vår plats

Vi kommer från intet till något för att sedan återgå till intet. Illusionen består i att vi tror vi kommer från någonstans hit för att ta oss vidare någonstans. Istället är det att vi kommer från ingenstans och ska härifrån till ingenstans. Med andra ord är vi precis där vi ska vara. Där vi är, är vår plats. Vi själv står till svars för våra upplevelser. Dina tankar skapar din verklighet.

Världen brinner

Att tömma sig själv på sig själv.

Det är som om någon står med en eldkastare i sina händer. Världsbilderna , gudsbilderna och människobilderna sätts i brand och den fix och färdiga livsåskådningen går upp irök. Alla betrodda svar brinner upp och förtärs. Ständigt tar sig nej-et in i det stora tvivlet, det grundläggande ifrågasätts. Varje svar jag tror mig ha ifrågasätts i grunden. Kvar blir en tom himmel och en ingen-gud. Allt som finns töms på sitt innehåll. Till sist återstår enbart den totala sakligheten. Det är som att gå förbi en spricka i muren och för en kort stund se igenom den, se hur det förhåller sig, hur det Är. Och för ett ögonblick är allt väldigt enkelt.

Och jag ser....för första gången

Det i mig som är större än jag

Iakttagaren är det iakttagna

Observeraren är den observerade.

Tänkandets gränser

Detta säger L.A. Govinda:

Tänkandet är möjligt till en viss punkt. När vårt tänkande har nått den punkt där det existentiella problemet uppstår, bör vi inte tillåta oss att vara nöjda med de intellektuella lösningarna eller förlora oss i jagandet efter fakta och siffror, bevis och abstrakta sanningar, som är obestridliga men utan betydelse för livet eller vilka – som i vetenskapens fall – skapar fler problem än de kan lösa. Likväl bör vi ha modet att tränga fram till tänkandets gränser, där ord blir paradoxer och logiken vänder sig mot sig själv.
L.A. Govinda

Då man blir medveten om gränsen blir man samtidigt medveten om att det finns något bortom den. Gränsen måste nås för att veta var den finns och var det andra tar vid. Medvetenheten om det som ligger bortom börjar vid gränsen. Ju oftare man kommer fram till gränsen desto tydligare blir den.

Man är aldrig nöjd

Jag ska berätta en anekdot :

Det var en gruvarbetare i Wales som berättade hur det var att arbeta i kolgruvan. Han berättade; Det var precis så man föreställde sig helvetet, det var blött, mörkt, lortigt, bullrigt och farligt. En dag gick helvetet i konkurs och man vart av med jobbet, fy fan, livet suger.

Hur man än har det så är det dåligt och man är aldrig nöjd. Får man en miljon så blir man inte nöjd för det finns de som alltid har mer. Tror ni man själv märker att man hamnat där? tror inte det. Allt känns fel och man vet inte hur man hamnade där. Ju mer man jämrar desto mer jämmer fylls det på, en ond spiral som man måste kliva ur på något sätt. Släpp jämmern, flytta fokus, bryt beteendet med för ett tag med att göra något du vet ger dig glädje, och det är individuellt. Du behöver andrum. Genom att iaktta då du glider in i spiralen och då du kliver ur den lär du känna dig själv hur du fungerar. När du hamnar i den nedåtgående spiralen vet du också hur du ska bryta den och VIPs, har du ett verktyg för ett rikare liv. Det här kan man inte lära sig annat än att praktisera.

Att tömma sig själv

Det finns ett grekiskt ord, kenosis, som betyder förmågan att tömma sig själv på sig själv. Jag tror de flesta skulle bli förvånade om de fick för ett ögonblick uppleva hur ett"naturligt tillstånd" känns. Den inre balans som borde råda i vårt inre, därifrån som all aktivitet borde ha sin källa. Den största delen av människans tid på jorden har sinnena anpassats till ett liv med fågelkvitter, prasslande löv, fotsteg, hästhovar, kokande mat, tiden upplevdes som solens gång över himlavalvet, dag och natt, man sov på natten och gick upp då dagen grydde, ljudet av en yxa eller kniv som täljde i trä, största delen av året befann man sig på samma plats, ytterst sällan råkade man på människor som man inte kände. Ett av mina favorit ställen är fäbodar. Där är det inte lång till att uppleva avstannande, luckor i tiden. Man får lust att bara vara där man är, plötsligt ser man ängen med blommorna som ser ut att vänta på en. Man lutar sig mot den gråa timmerväggen och slappnar av och blundar mot kvällssolen. I det ögonblicket händer tömmandet, kenosis.... kanske.

Referensramar och kartor

Bestämmer du för en referensram (religion)så uppstår det helt naturligt problem. Ramn kan bli ett fängelse. Ibland stämmer den och ibland så tvivlar man på sin ram. Betänk ordvalet, "ram", varför ha en ram överhuvudtaget, varför inte leva fri under den bara stjärnhimlen där alla dörrar och fönster är öppna och där alla ramar som låser in oss är brutna. Allt som värnar om min integritet, min frihet, håller mina dörrar öppna, fyller min själ med energi och vederkvickelse, allt som leder till stillhet och klarhet är den stjärna jag följer.

Men om man talar om att ha en karta ( ta en religion som man tycker verkar vara tilltalande). Kartan är en karta och är inte terrängen man ska orientera sig på. Verkligheten och terrängen förändras men kartan man har i handen kanske måste uppdateras, verkligheten har ändrat sig och stämmer illa med den kartan man håller i handen. Men vi människor ogillar förändringar, det ska gärna vara som det alltid har varit. Vi förlorar våran trygghet, det krävs en nyorientering. Det krävs mod att inse att den gamla kartan behöver förnyas. Om vi tolkar den nya verkligheten med den gamla kartan kommer vi att falla i gropar som inte fanns tidigare, snubbla över stenar som inte fanns där tidigare, ibland känner vi igen oss, den gamla klippan står där fortfarande. Någon har byggt en koja där det förr var en äng osv.

Kartor behövs för att dämpa våran vilsenhet samt vara ett stöd för oss och ska inte förväxlas med den ständigt föränderliga verklighet som vi befinner oss i.

Ett helhetsgrepp för ett lyckligare samhälle

Mental träning, avslappning, friskvård, avstressning, spa, personlig coaching m.m. borde vara obligatorisk möjlighet för alla i Sverige. Bakgrunden till detta tycker jag är det samhälle som vi lever i. Den allmänna psykosociala miljön som har skapats i vårt samhälle, eller har utvecklats, skapar en allmän ohälsa som måste motverkas på olika sätt.

Frågan är om det inte är dags att ta ett helhetsgrepp om den totala mentala situation som de flesta av oss befinner sig i. Oaser i samhället som ger oss möjligheten att hitta balansen i tillvaron. Jag tror det är dags att bygga vidare på vårt välfärdsamhälle där även den ”inre lyckan” får sin givna plats. Redan i dag kan jag se att det finns mycket kompetenta människor som arbetar med dylika frågor professionellt. Dessutom verkar många politiker vara också medvetna om problemet med allmän mental ohälsa.

Statligt subventionerade hälsocenter i varje kommun, laglig rätt att använda två timmar i veckan för personlig hälsa och utveckling (Spa, mental coaching, terapier, kurser, hälsokurer). Hälsopolis som vakar och utreder och informerar om psykosociala miljöns betydelse på arbetsplatser. Vi får det samhälle vi förtjänar, vi förtjänar att vara lyckliga i vårt samhälle. Vi borde skapa miljöer, situationer och incitament för själslig utveckling i vårt samhälle.

Livet är ingen sjukdom

Livet är inget som vi ska botas ifrån. Att vi födds sker ofta på sjukhus för att den skull inte vara en sjukdom, och att vi dör är också en naturlig del i vårat åldrande. Den avslutande delen, även den är en naturlig process. Att åldras är ingen sjukdom, men sjukdomar blir vanligare ju äldre man blir. Människans existentiella mognad till en helare individ, påväg mot helheten, mot den totala integrationen. Lars Tornastams teori om naturliga friska åldrandet. Gerotranscendens. Där beskrivs den visdom som i bästa fall åtföljer åldrandet och förändringen i livsperspektivet; från ett materiellt och rationellt synsätt till ett mer kosmiskt och transcendent sådant. En sån omställning kan bland annat innefatta en minskad självcentrering, en omvärdering av det liv man levt, en minskad rädsla för döden och en annan syn på sociala kontakter, tillvaron, kosmos - allt tillsammans med en ökad livstillfredsställelse.

Gerotranscendens alltså

Zen tips

Jag har en del favoriter. En av dem är Ken Wilber och Genpo Roshi. Genpo har skrivit en bok som Ken har skrivit en förord till. Ämnet är upplysning. Oerhört intressant för dem som är nyfikna på ämnet. Här är länken:

http://www.kenwilber.com/blog/show/224

Mindflowness

Upptäcke ett nytt begrepp som jag inte veterligen har hört förut "mindflowness". Begreppet har jag bland annat hämtat från det mer kända "mindfullness" som används bland annat av Buddhister. "Mindflowness" är det som händer då alla ens sinnen är integrerade med det livsflöde av rörelse, som är den samtidiga händelse vi kallar liv. Gårdagen, tanken på nuet, föreställningen om framtiden händer i flödet, det oavbrutna blivandet. Ordet "nu" ger en känsla av ett fruset ögonblick. Alla "nu" blir i den stund de uttalas något som finns i det förgångna. Det riktiga eller mer riktiga är, eller kallas ett oavbrutét flöde.

"Mindflowness"

Förändring

Vad är det som gör att vi vill förändra oss? Är det helt enkelt något vi bestämmer oss att genomföra för att vi har valt att göra det? Många av oss pratar om att leva ett annat bättre liv, att vi ska snart göra förändringen som kommer att förvandla våra liv. Efter det kommer meningen att finnas där automatiskt, liksom bara finnas där. Dagarna går och vi tänker; i morgon, då....inte idag men imorgon....

Bara tänk tanken. Är inte allting förändring. Jag menar, att den sker kontinuerligt fast vi inte märker det. Vi kanske är förändrade utan att vi märkte det, antingen är det en livslögn, den perfekta ursäkten för att slippa förändras, eller är det något oundvikligt som påverkar alla. den kanske inte ens är bunden till den tid som vi uppfattar. Utan sker i det fördålda.

Idag visste jag att jag inte var samma person som igår, med säkerhet vet jag att något är annorlunda. Livet är kanske det som sker medans vi sysslar med något annat?

Benådade ögonblick

I vissa benådade ögonblick öppnas tillvaron. Man överrumplas av ett omvälvande sinnestillstånd och lyckan slår ner. Man får en glimt in i en annan sorts verklighet och gör en helt närvarande. ALLT man behöver finns i denna stund och tillvaron är med ens mer begriplig.

Just där väller tacksamhten fram. Tacksam för allting i största allmänhet, man vet inte vad, vem man ska rikta den mot. För mig börjar All andlighet här.

Det finns ingenting nytt som kan komma in i mitt liv, om jag inte i djupet av mitt hjärta är tacksam för det som jag redan har eller har fått i livet. Därför hjälper det föga med att leka med affirmationer, en positiv livsinställning och att visualisera sig ett bättre liv, om man inte känner tacksamhet för det som man redan har.

Istället för

Istället för att tänka på frihet, leva den med sina sinnen.
Istället för att tänka på barnen, uppleva deras närvaro, leva med dem.
Istället för att tänka på himmelriket, leva där istället.
Istället för att tänka på nuet, leva där istället.

Hur kan vi vara någon annanstans än där vi är? Jo, i tanken.
Det vi är ute efter kanske finns bara där och väntar.
Det kanske bara behövs ett välkomnande.

Visdomsord från Buddha

Även om jag inte är Buddhist i riktig mening så kan jag inte undvika att jag Är ganska påverkad av dess innehåll. Känslan av att den pekar åt rätt håll finns där hela tiden. Men o andra sidan om vi alla är "Buddha-natur" så kanske jag är Buddhist utan att jag vet om det. Hur som helst för tankarna inom Buddhismen mitt medvetande vidare. Speciellt Zen erbjuder det inre utrymme som jag upplever att jag behöver. Buddha alltså....

-Verkligheten är varken det här eller det där, den är.

-När vi kommit över till en andra stranden ser vi att det aldrig fanns någon flod att korsa.

-Var ditt eget ljus.

-Vi är vad vi tänker.

-Allt som lever måste förgås.

-Vi har alla ” buddha-natur ”.

Osho om Buddha-naturen:

Så det finns två personer – Buddhas som vet att de är Buddha och Buddhas som inte vet att de är Buddha. Men alla är Buddha, Vad gäller existensen är alla lika. Ojämlikhet är grundläggande när det gäller et yttre livet; jämlikhet är grundläggande när det gäller inre liv.

Lyckan

Är det högsta möjliga lycka åt flest människor vi ska sträva efter? Så långvarig lycka som möjligt? Eller minsta möjliga klyftor i lyckonivå? Och vilken sorts lycka ska värderas högst? Den som ger mest behagliga upplevelser och minsta möjliga obehag? Eller den lycka som kommer av att vi får våra högsta önskningar uppfyllda? Finns det för övrigt saker som är så allmänmänskliga att det ger lycka åt alla?

Att leva sitt liv full ut

Idag på en tur ute på byn fick jag se en medelålderskvinna läsa en bok som hette "Att leva sitt liv fullt ut", hon hade dessutom en övningsbok i knät. Titteln fångade mitt intresse. Vadå "fullt ut"?? Jag ska försöka belysa det från två håll:

- Lever vi inte våra liv som vi gör, är där vi är, inte kan leva "halva" liv. Hur kan ett fullt ut levd liv tänkas se ut? Lever vi ett halvt liv? Var är det som det fattas något? Om livet redan levs "fullt ut" skulle väl frågan inte uppkomma, eller om påståendet inte har fog för sig, att den inte har relevans. Undrar hur den som verkligen "lever fullt ut" uppfattar påståendet?

- Det skulle kunna vara så att vi lever ofullkomliga liv. En ständig känsla av att något fattas hela tiden. En förhoppning om att bakom varje krök döljer sig hemligheten som ska uppfylla alla våra frågor. Boken skulle kunna avslöja tekniken med att hitta livet som man lever fullt ut. Eller är det ett annat sätt att säga att vi lever tills vi dör. Titeln inrymmer en förhoppning som de flesta bär med sig.

Ja, man kan undra om man kan leva på ett annat sätt än de man redan gör??

Ord på vägen av JD Krishnamurti

-Det inre ”pladdret” är det väsentliga hindret för oss att ”se”, för att befria oss från jagets bur, för att göra oss åtkomliga för det oändliga.

-Det kända måste komma till en ände, utan ansträngning, för att det okända skall kunna vara.

-Tankarnas källa är i gårdagen, de gårdagar som ger mening till ett sorgens liv.

-De övriga bilderna är resultatet av iakttagarens omdömen, åsikter och slutledningar, och iakttagaren är resultatet av alla de övriga bilderna – därför är iakttagaren det iakttagna.

-Utan att försöka förklara, iaktta det faktiska förhållandet.

Dessa ord är från JD Krishnamurti. Han är en av mina inspirationskällor. Då jag får ett stort behov av att grubbla ibland läser jag vissa citat av honom som man får fundera över. Det finns ett stycke som är oerhört intressant för de som sysslar med meditation. Det här är vad krishnamurti säger om det:

Meditation är ett sinnestillstånd som iakttar allting med ett odelad uppmärksamhet. Ingen kan lära dig att vara uppmärksam. Om något system lär ut konsten att vara uppmärksam är du uppmärksam på systemet och det är inte uppmärksamhet. Meditation är en av de största konsterna i livet – måhända den allra största och man kan omöjligen lära den av någon annan, däri består dess skönhet. Den har ingen teknik och alltså ingen auktoritet.

Intressant. Eller hur?

Du

Jorden snurrar i sin omloppsbana för Dig. Oceanerna stiger och sjunker i ebb och flod för Dig. Fåglarna sjunger för Dig. Solen stiger upp och går ner för Dig. Stjärnorna gnistrar för Dig. Allt det vackra du ser, allt det underbara du upplever, alltsammans finns där för Dig. SE Dig omkring. Ingenting kan existera utan Dig. Oavsett vem du har trott att du var, nu vet du sanningen om vem du verkligen är. Du är herre över Ditt universum. Du är arvtagare till kungariket. Du är livets fullkomlighet. Lycksaligheten bär Dig på sina vingar. Låt existensen spegla sig i Ditt medvetande. Du Är blomman vid vägkanten, den väntar på dig. Låt glädjen stråla från dig och sprida sina dofter mot allt du möter. Detta är det enkla och må den vara din följeslagare och ljuset på Din stig.

Tänkvärda funderingar

Att förlika med sig själv. Lägga alla förebråelser åt sida. Jag är tacksam att vara jag. Börja dagen som om den är. Varje dag är en ny dag som min varelse ska fylla den med något av betydelse. Hittade denna länk på Youtube. Brukar titta på den ibland då den är rätt upplyftande. Annars är resten lite smått knasig överreklamerad allmän framgångsfilosofi.

Det här är första och bästa dagen i resten av dit liv.

http://www.youtube.com/watch?v=phL0RLKL8bc

Roshibloggen startar!

Jag heter Roshi och är intresserad av det mesta som berör livet och existensen i stort. Favoritämnena är själsutveckling, andlighet, filosofi, poesi, religion, yoga och meditation. Allt som fyller livet med nyfikenhet och förundran.