Jag ska berätta en anekdot :
Det var en gruvarbetare i Wales som berättade hur det var att arbeta i kolgruvan. Han berättade; Det var precis så man föreställde sig helvetet, det var blött, mörkt, lortigt, bullrigt och farligt. En dag gick helvetet i konkurs och man vart av med jobbet, fy fan, livet suger.
Hur man än har det så är det dåligt och man är aldrig nöjd. Får man en miljon så blir man inte nöjd för det finns de som alltid har mer. Tror ni man själv märker att man hamnat där? tror inte det. Allt känns fel och man vet inte hur man hamnade där. Ju mer man jämrar desto mer jämmer fylls det på, en ond spiral som man måste kliva ur på något sätt. Släpp jämmern, flytta fokus, bryt beteendet med för ett tag med att göra något du vet ger dig glädje, och det är individuellt. Du behöver andrum. Genom att iaktta då du glider in i spiralen och då du kliver ur den lär du känna dig själv hur du fungerar. När du hamnar i den nedåtgående spiralen vet du också hur du ska bryta den och VIPs, har du ett verktyg för ett rikare liv. Det här kan man inte lära sig annat än att praktisera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar