En man går till en upplyst och vis man och frågar förstås efter livets mening. Den vis ger en kort sammanfattning av den vediska uppfattningen som är att hela världen inte är annat än den strålande Brahman eller Gudomen, och att vår egen bevittnande medvetenhet är ett med Brahman. Det egna Jaget är den slutliga identiteten med Gud. Eftersom Brahman skapar allt, och eftersom det egna jaget är identiskt med Brahman är det alltså det högsta Jaget som skapar allt. Så här långt ser allt ut att höra hemma i närmaste New Age-bok.
Den frågande går därifrån med övertygelsen att han förstått livets innersta mening, som är att hans högsta Jag är identiskt med Gud och skapar all verklighet. På vägen hem bestämmer han sig för att pröva denna fantastiska tanke. PÅ vägen framför honom ser han en man komma ridande på en elefant. Alltså ställer han sig mitt på vägen, fullt övertygad om att elfanten inte kan skada honom om han är gud. Mannen som rider elefanten skriker ”Gå ur vägen!” men mannen rör sig inte – och blir fullständigt överkörd av elefanten.
Han linkar tillbaka till den vise och förklarar att eftersom Brahman och Gud är alltting och eftersom hans Jag är ett med Gud borde inte elefanten inte ha skadat honom. ”Jodå, förvisso är allting Gud”, svarade den vise, ”så varför lyssnade du inte när Gud ropade åt dig att gå ur vägen?”
Det är helt riktigt att Anden skapar all verklighet, och i den mån man identifierar sig med Anden kommer man att upptäcka att man ingår i denna kreativa verksamhet. Men den verksamheten manifesteras överallt inte bara i eller ur ens egen speciella medvetenhet. Men om man tolkar sin andliga medvetenhet som enbart det Högre Jaget, då kommer man att bortse från Guds närvaro i allting- man bortser från elefanten, tror att den inte är reell, eller inte viktig – man bortser från det sociala eller kulturella eller beteendemässiga som också har betydelse.
Men om man bortser från allt det kommer man förr eller senare att bli överkörd av något slags elefant. Man blir sjuk, förlorar arbetet, eller misslyckas i sina relationer – något slags elefant kommer farande – och man får enorma skuldkänslor, för om man verkligen haft kontakt med sitt sanna Jag skulle man inte skadas av elefanten. Men egentligen betyder det ju bara att man inte lyssnade till Guds röst i alla lägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar